Kommentarer till “Capital”: Introduktion

Kommentarer till Capital: IntroduktionDel 1-2. Del 3. Del 4. Bokens slutsatser. Slutkommentarer.

Jag tänkte någorlunda kort kommentera Thomas Pikettys bok “Capital in the 21st century” i omgångar här på bloggen.

Boken börjar med ett introduktionsavsnitt där Piketty beskriver hur Malthus, RicardoMarx och andra tidiga ekonomer förhöll sig till klyftor. De använde inte så mycket data utan försökte istället skapa teorier utifrån egna observationer och förutsäga hur samhället skulle se ut i framtiden. Det var ganska “apokalyptiska” förutsägelser, som Piketty kallar dem, som till åtminstone största delen inte har slagit in.

En som tog kunskapen om klyftor till en ny nivå var Kuznets, som hade tagit fram data över klyftor i USA under första halvan av 1900-talet. Hans slutsats och förutsägelse om framtiden blev snarare som en lycklig saga, menar Piketty. Kuznets trodde i mitten av 1900-talet att klyftorna skulle fortsätta att minska i rika länder som hade uppnått en hög utvecklingsnivå.

Piketty ser sig som en efterträdare till dessa ekonomer, inte minst till dem som verkade under första halvan av 1800-talet:

“På sätt och vis är vi i samma läge vid 2000-talets början som våra föregångare var i början av 1800-talet: vi bevittnar imponerande förändringar i ekonomier världen runt, och det är väldigt svårt att veta hur omfattande de kommer att bli, eller hur den globala fördelningen av rikedom, både inom och mellan länder, kommer att se ut flera årtionden framåt”.

Det är alltså dags att åter sätta klyftorna på agendan, och bästa sättet är enligt Piketty att, enligt Kuznets’ exempel, gräva fram så stora mängder data som möjligt över hur klyftorna har förändrats i olika länder.

Så småningom går han in på den formel som hittills har blivit hans kändaste, och kanske redan en av de allmänt mest kända ekonomiska formlerna någonsin, nämligen r > g, där r står för avkastning från kapital och g står för ekonomisk tillväxt. När r är större än g, så blir det en högre inkomst från ärvd förmögenhet  än från arbete i samhället. Då ökar kapital/inkomst-kvoten och klyftorna på bekostnad av den ekonomiska tillväxten, menar Piketty:

“avkastningen från höga kapital/inkomst-kvoter under de senaste få årtiondena kan till stor del förklaras genom en återgång till en nivå av relativt långsam tillväxt”.

Resten av introduktionen ägnas åt att beskriva datakällor och motivera de skäl till att boken skrevs, vad han vill säga med boken och vad han inte vill säga med den.

Kommentarer till Capital: IntroduktionDel 1-2. Del 3. Del 4. Bokens slutsatser. Slutkommentarer.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s